Relax

Jag hade ett underligt moment med min mamma idag. Hon hade lämnat ett stressat meddelande på min voicemail om att jag inte svarat i telefonen på 3 dagar. Oron letade sig väg genom hennes röst långt borta i Sverige till mitt eget nyvakna medvetande i regniga London. Så jag ringde upp direkt. Hon var glad att höra min röst och jag sa att allt var bra men jag berättade också om oron. Vi har inga jobb. Det rullar inte in några pengar, än.
Och då hände det. hon sa att jag borde koppla av, det har bara gått några dagar ännu och herregud passa på att ha lite kul nu. Du kanske borde träffa någon och prata om all din oro så att den slutar? Passa på att lev nu! Oroa dig om en månad eller så.
Det trodde jag aldrig om henne, jag trodde hon skulle vara den som skulle få mig att flippa. Som jag missbedömt henne. Men samtidigt, om hon visste hela sanningen, skulle hon säga samma sak? Vi bakade bröd igår, och frös in för att spara och ha billigt, nyttigt bröd hela tiden. Det hade hon nog tyckt om. men jag vet inte om hon någonsin kommer att få veta det. Ska man berätta sanningen är det lika bra att ta allting på en gång, och mycket skulle hon klara sig så bra utan. Vi får se, en dag kanske men å andra sidan följer det mesta nog med till graven.

Idag regnar det som sagt och vi ska ge oss ut och söka jobb. Är lite nervös, det är fasiken en fet bedömningssituation där man får feedback på sitt första intryck på en gång. Men övning ger färdighet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0