Those dancing days
Kom på att det är jätterunderligt att ingen utgångsrapport skirvits än. Hursomhelst så var första riktiga utekvällen i fredags (sitta och dricka vin klassas ju faktiskt inte som utekväll eftersom man är.. inne.. hemma ju) då vi följde med våran flatmate Oskar ut. Kvällen började smått kaotiskt då vi kom hem vid 8 och tyckte att vi skulle ha gott om tid att fixa i ordning oss och så. Men icke, i detta landet är de galna och går ut typ 9. Jaja, en öl i vardagsrummet hanns med innan vi begav oss.
Liverpool street blev målet där Oskar mötte en vän på stationen bara sådär, fett otippat i en 9 miljonersstad lixom.. Aja, hans vän som vi egentligen skulle träffa var lite sen så vi drog till ett coolt ställe som hette något med massa siffror där i tog en öl tills Sebastian (som jag fick för mig hette Simon och därför kallade honom det hela kvällen) kom. Så gick vi till en rätt cool club där vi hamnade på en spelning med ett helt pepp lite små-orkester-pop band (urkult nästa?) spelade. Kändes rätt.
Därefter sprang vi runt ett tag för att hitta ett ställe att ta en öl och prata på. Vi hamnade på ett väldigt random ställe där musiken var alldels för hög men Em&Em blev bjudna på en Cosmopolitan av två advokader (men jamena vem säger "Cosmopolitan" när man ska bli bjuden på en drink? Tydligen är det någonting man skall ha gjort, vartfall när det handlar om advokater) medans min lott var att sitta och lyssna på när Simon pratade djupa saker om hur svårt det är att vara frilands-fotograf. Lite synd att man verkligen inte hörde någonting på det där stället för annars hade det nog varit en rätt intressant konversation som jag gärna haft någon annan stans i ett annat tillstånd.
Nästa och för kvällen sista anhalt blev en mysig och lite turk-inspirerad bar där de serverade kryddat varmt vin vilkert var en HIT!
På vägen hem hoppade jag och Emmy i snöhögar medans de andra åt beagels.
Lördag kväll hade vi hittat ett ställe i Covent Garden som vi ville gå till. Eftersom vi fick bestämma själva hade vi tid till hur många smink och klädbyten vi ville + fördrickningshäng i vardagsrummet med våra flatmates innan vi begav oss. Vilket naturligtvis betydde att vi blev sena.
Busskortkrångelstrul på vägen ledde till en intressant konversation med en kille från Kosovo i en kiosk i en del av Finsbury som vi faktiskt aldrig varit i (Wow-faktor hög!). Väl i Covent Garden bestämde vi oss för att ta en öl på en lite typisk engelsk bar. Sedan skulle vi hitta stället vi skulle till, vägen dit ledde till Em&Em's kisspaus då jag fick ännu ett momet i en stol utanför ett stängt café med en cigg (alla mina moments innehåller fan cigg och sitta ned och kontemplera, illa kanske?) en god cider inhandlad på en oansenlig off license-kvartersshop och en helt divine situation då Emmy har krånglat sig fram med sina höga klackar över ett kullerstensbelagt torg vid stationen och svurit, ställer sig stilla, vilket uppenbarligen är svårt eftersom hon ragglar en del och nästan viker sig dubbel, ser anklagande på mig och Emilie som precis tagit upp en karta för att försöka hitta dit vi ska, och säger "Fan vad ni är fulla!" ¨på ett väldigt negativt vis. Det hör till saken att hon, just då, var väldigt mer full än vad vi var.
För en gångs skull hittar vi till stället vi ska, någon slagt after school-historia. 2 vånings dansgolv med ganska dålig random dansmusik och en lite undangömd indie-bar. I garderobskön hittas jag av en vän från Uppsala, typiskt mig men som tur är är jag för glad för att blir upprörd och paranoid. Resultatet för kvällen är 2-2 för Emmy och mig. Men jag blir vartfall bjuden på en öl. Mellan det dansar vi och har roligt tillsammans också ;) I toalettkön på indie-baren möter vi en dryg tjej som tycker vi skall gå undan i kön för henne för "it only takes 3 minutes".Jag mumlar någonting irriterat till Emilie på svenska, varvid tjejn informerar oss om att hon faktiskt är svensk, sen mumlar hon något väldigt argt också. Men vad fan, försöka tränga sig i kön är inte okej och 3 minuter kan vem som helst faktiskt gå på toa på..!
Emmy blir alldels överförtjust över att hon träffat en asiat (någon sorts tanke om att undersöka vilket etnicitet som hånglar bäst föreligger) och det är synd att hon blir så väldigt glad då bilderna avslöjar den något nyktrare Emilies farhågor om att killen i fråga är en väldigt vanlig och väldigt europeisk. Som vi har skrattat och påminnt Emmy om det hela tiden sedan dess..
På bussen faller Em&Em i förhållandevis djup fylle-sömn och jag är glad att jag träffar Mark (som jag och Emilie kommer ihåg som hyffsat snygg faktiskt) som jag kan prata om och som kan hjälpa oss att hitta då bussen först inte stannar på vår hållplats och då vi misslyckas att gå av på nästa. Att han sedan attack-hånglade mig och sedan frågar "How did that happend"? tar vi inget extra för.
Idag är det måndag då vi skulle söka jobb. Vi tog oss till Covent Garden igen där vi hittade massa affärer vi ville men inte fick gå in i för att vi skulle koncentrera oss på att söka jobb tills vi var alldeles för hungria. Klockan 4 hade vi ännnu inte sökt några jobb men satt på Kentycky Fried Chicken och blev väldigt mätta. Där tog även Emmy upp frågan om när kvällens första öl skulle intas. Vi är så väldigt mogna och ansvarsfulla. I slutändan sökte vi ivartfall ett jobb vid Tottenham Station Road och chefen lät ganska så positiv bara det att vi måste skaffa ett bankkonto och ett National Insurance Number först. First thing tomorrow!
Sen åkte vi hem och hade en väldig, spontan måndagsfylla. Vi lyssnade på jazz och Pink, lekte lekar och skrattade hejdlöst mycket. Min öl är slut och jag tror att jag skall joina de andra i sovandes dal.
Imorgon blir det Notting Hill med Karolina och halva-priset bio!
Liverpool street blev målet där Oskar mötte en vän på stationen bara sådär, fett otippat i en 9 miljonersstad lixom.. Aja, hans vän som vi egentligen skulle träffa var lite sen så vi drog till ett coolt ställe som hette något med massa siffror där i tog en öl tills Sebastian (som jag fick för mig hette Simon och därför kallade honom det hela kvällen) kom. Så gick vi till en rätt cool club där vi hamnade på en spelning med ett helt pepp lite små-orkester-pop band (urkult nästa?) spelade. Kändes rätt.
Därefter sprang vi runt ett tag för att hitta ett ställe att ta en öl och prata på. Vi hamnade på ett väldigt random ställe där musiken var alldels för hög men Em&Em blev bjudna på en Cosmopolitan av två advokader (men jamena vem säger "Cosmopolitan" när man ska bli bjuden på en drink? Tydligen är det någonting man skall ha gjort, vartfall när det handlar om advokater) medans min lott var att sitta och lyssna på när Simon pratade djupa saker om hur svårt det är att vara frilands-fotograf. Lite synd att man verkligen inte hörde någonting på det där stället för annars hade det nog varit en rätt intressant konversation som jag gärna haft någon annan stans i ett annat tillstånd.
Nästa och för kvällen sista anhalt blev en mysig och lite turk-inspirerad bar där de serverade kryddat varmt vin vilkert var en HIT!
På vägen hem hoppade jag och Emmy i snöhögar medans de andra åt beagels.
Lördag kväll hade vi hittat ett ställe i Covent Garden som vi ville gå till. Eftersom vi fick bestämma själva hade vi tid till hur många smink och klädbyten vi ville + fördrickningshäng i vardagsrummet med våra flatmates innan vi begav oss. Vilket naturligtvis betydde att vi blev sena.
Busskortkrångelstrul på vägen ledde till en intressant konversation med en kille från Kosovo i en kiosk i en del av Finsbury som vi faktiskt aldrig varit i (Wow-faktor hög!). Väl i Covent Garden bestämde vi oss för att ta en öl på en lite typisk engelsk bar. Sedan skulle vi hitta stället vi skulle till, vägen dit ledde till Em&Em's kisspaus då jag fick ännu ett momet i en stol utanför ett stängt café med en cigg (alla mina moments innehåller fan cigg och sitta ned och kontemplera, illa kanske?) en god cider inhandlad på en oansenlig off license-kvartersshop och en helt divine situation då Emmy har krånglat sig fram med sina höga klackar över ett kullerstensbelagt torg vid stationen och svurit, ställer sig stilla, vilket uppenbarligen är svårt eftersom hon ragglar en del och nästan viker sig dubbel, ser anklagande på mig och Emilie som precis tagit upp en karta för att försöka hitta dit vi ska, och säger "Fan vad ni är fulla!" ¨på ett väldigt negativt vis. Det hör till saken att hon, just då, var väldigt mer full än vad vi var.
För en gångs skull hittar vi till stället vi ska, någon slagt after school-historia. 2 vånings dansgolv med ganska dålig random dansmusik och en lite undangömd indie-bar. I garderobskön hittas jag av en vän från Uppsala, typiskt mig men som tur är är jag för glad för att blir upprörd och paranoid. Resultatet för kvällen är 2-2 för Emmy och mig. Men jag blir vartfall bjuden på en öl. Mellan det dansar vi och har roligt tillsammans också ;) I toalettkön på indie-baren möter vi en dryg tjej som tycker vi skall gå undan i kön för henne för "it only takes 3 minutes".Jag mumlar någonting irriterat till Emilie på svenska, varvid tjejn informerar oss om att hon faktiskt är svensk, sen mumlar hon något väldigt argt också. Men vad fan, försöka tränga sig i kön är inte okej och 3 minuter kan vem som helst faktiskt gå på toa på..!
Emmy blir alldels överförtjust över att hon träffat en asiat (någon sorts tanke om att undersöka vilket etnicitet som hånglar bäst föreligger) och det är synd att hon blir så väldigt glad då bilderna avslöjar den något nyktrare Emilies farhågor om att killen i fråga är en väldigt vanlig och väldigt europeisk. Som vi har skrattat och påminnt Emmy om det hela tiden sedan dess..
På bussen faller Em&Em i förhållandevis djup fylle-sömn och jag är glad att jag träffar Mark (som jag och Emilie kommer ihåg som hyffsat snygg faktiskt) som jag kan prata om och som kan hjälpa oss att hitta då bussen först inte stannar på vår hållplats och då vi misslyckas att gå av på nästa. Att han sedan attack-hånglade mig och sedan frågar "How did that happend"? tar vi inget extra för.
Idag är det måndag då vi skulle söka jobb. Vi tog oss till Covent Garden igen där vi hittade massa affärer vi ville men inte fick gå in i för att vi skulle koncentrera oss på att söka jobb tills vi var alldeles för hungria. Klockan 4 hade vi ännnu inte sökt några jobb men satt på Kentycky Fried Chicken och blev väldigt mätta. Där tog även Emmy upp frågan om när kvällens första öl skulle intas. Vi är så väldigt mogna och ansvarsfulla. I slutändan sökte vi ivartfall ett jobb vid Tottenham Station Road och chefen lät ganska så positiv bara det att vi måste skaffa ett bankkonto och ett National Insurance Number först. First thing tomorrow!
Sen åkte vi hem och hade en väldig, spontan måndagsfylla. Vi lyssnade på jazz och Pink, lekte lekar och skrattade hejdlöst mycket. Min öl är slut och jag tror att jag skall joina de andra i sovandes dal.
Imorgon blir det Notting Hill med Karolina och halva-priset bio!
Kommentarer
Trackback
