Goalcrime
Natten i London är vacker. Förutom några enstaka molnstråk är himlen klar, och nästan ljus. Mellan molnen lysen stjärnorna, små men klara. Lite skillnad mot gårdagens regnstorm.
Har fått OK från resten av lägenhetsfolket att jag kan fortsätta bo här resan ut. Yey. Har i dagarna även fått reda på lite mer om huset. Vet inte om de två sakerna är sammankopplade, men hursomhelst. I huset bor en mus. När det regnar utanför regnar det äveni vårat rum. Mysigt, lite pittoreskt sådär ;)
I övrigt är det jobb som gäller. Har börjar få lite mer koll på var saker är och vad som skall göras. Har tillochmed börjar få in en lite mer riktig sväng vad gäller att prata med kunderna. Men någon försäljare är jag inte och blir jag aldrig. I tisdags skulle jag ha min första lediga dag. Men chefen kallade in min på ½ dag (dock lön för hel dag, annara hade jag aldrig kommit) för att flytta hennes kontor från det gamla till det nya. Hör till saken att för att komma in i gamla kontoret måste man gå in genom en sorts större kattlucka i porten, gå igenom ett kullstenslagt innomhus-valv, genom lagret och klättra sig upp för den halvmeterhöga tröskeln till kontoret. För att komma in till det nya kontoret var allt som behövdes att låsa upp 3 dörrar med elektronisk touch-nyckel och upp för världens längsta trappa. Alla saker som skylel flyttas skulle dessutom flyttas men hjälp av en, tro det eller ej, helt vanlig rullväska. Intressant dag minst sagt. Men faktiskt så trivdes jag bättre med det än med att hoppa på stackars kunder hela dagen. Solen sken och jag hade musiken i fickan. Med 2 h kvar av passet kom en av de franska tjejerna, Penny, och skulle hjälpa mig. Blev grymt besviken först, trivdes ju i min lugna ensamhet. Men gud så trevligt vi hade det! Jamena, skitsnack om chefen har man ju aldrig tackat nej till..
Kvällen blev hos Maja och Malin och sedan förfest hos oss. Jag satt dock mest med och tittade på deras och Emmys övervandring till den andra världen och försåg sällsapet med nybakat bröd.
Att jag dissade gårdagens festande berodde på att jobbet började 9.30 imorse. Hade panik och ville dö för att jag var 5 min sen. Men det lugnade ned sig eftersom ingen annan dykt upp vid 10.15 snåret.. Då kom däremot en ny triainee, så vi bestämde oss för att kila till den andra butiken i Stable Market. På väg till träffade vi som tur var Moa, en annan svensk tjej som jobbar på företaget, som sa att de andra strulat till det med nycklarna och var på väg till Hackney för att ordna till det. Så jag fann mig slutligen sittandes vid floden tillsammans med mina 2 kedjerökande arbetskamrater i 1,5 h. Men solen sken och vi hade annanasjuice så sämre mornar har man ju varit med om =) Resten av dagen förflöt ovanligt bra då jag mest fick flytta kläder från stora till lilla lagret, alltså precis samma sak som igår, och gå diverse småärenden mellan våra 2 affärer. Enda smolket i bägaren var den ½ timma chefen befann sig i affären och jag också var tvungen att vara där och hon först stod och pratade med mina arbetskamrater om hur otroligt duktig jag är och hur fort jag lär mig för att sedan vända sig till mig och skälla ut mig efter noter för att jag missat att flytta ett klädställ igår (hon sa inga möbler och dum som jag är trodde jag att klädställ räknades som möbel och inte som kontorsmateriel) och att jag stod och väntade på en kund som tydligen ville vara i fred och bestämma sig. Antingen är det så att jag dras till personlighetskluvna chefer, eller att det bara är sådanna som vill anställa mig. Eller är det så att de jobb jag söker/får alltid har personlighetskluvna chefer? Hursomhelst är jag glad att jag är såpass van att jag bara kan skita i det.
Kvällen idag har spenderats med middag med Emmy. Sedan chips, choklad och The Holiday med Em&Em.
Min sista utekväll i Uppsala ramlade jag utanför Etage (det var vinter och halt så det kan minst lika gärna bero på kombinationen klackar+is som på något annat) och fick ett sår på handen. Det var över en månad sedan men har inte riktigt velat läka utan blödde fram tills för någon vecka sedan. Men nu har såret börjat läka och med det har hemlängtan börjat lätta. Och faktiskt, imorgon är jag ledig, och mycket bättre än såhär kan man inte ha det.
Har fått OK från resten av lägenhetsfolket att jag kan fortsätta bo här resan ut. Yey. Har i dagarna även fått reda på lite mer om huset. Vet inte om de två sakerna är sammankopplade, men hursomhelst. I huset bor en mus. När det regnar utanför regnar det äveni vårat rum. Mysigt, lite pittoreskt sådär ;)
I övrigt är det jobb som gäller. Har börjar få lite mer koll på var saker är och vad som skall göras. Har tillochmed börjar få in en lite mer riktig sväng vad gäller att prata med kunderna. Men någon försäljare är jag inte och blir jag aldrig. I tisdags skulle jag ha min första lediga dag. Men chefen kallade in min på ½ dag (dock lön för hel dag, annara hade jag aldrig kommit) för att flytta hennes kontor från det gamla till det nya. Hör till saken att för att komma in i gamla kontoret måste man gå in genom en sorts större kattlucka i porten, gå igenom ett kullstenslagt innomhus-valv, genom lagret och klättra sig upp för den halvmeterhöga tröskeln till kontoret. För att komma in till det nya kontoret var allt som behövdes att låsa upp 3 dörrar med elektronisk touch-nyckel och upp för världens längsta trappa. Alla saker som skylel flyttas skulle dessutom flyttas men hjälp av en, tro det eller ej, helt vanlig rullväska. Intressant dag minst sagt. Men faktiskt så trivdes jag bättre med det än med att hoppa på stackars kunder hela dagen. Solen sken och jag hade musiken i fickan. Med 2 h kvar av passet kom en av de franska tjejerna, Penny, och skulle hjälpa mig. Blev grymt besviken först, trivdes ju i min lugna ensamhet. Men gud så trevligt vi hade det! Jamena, skitsnack om chefen har man ju aldrig tackat nej till..
Kvällen blev hos Maja och Malin och sedan förfest hos oss. Jag satt dock mest med och tittade på deras och Emmys övervandring till den andra världen och försåg sällsapet med nybakat bröd.
Att jag dissade gårdagens festande berodde på att jobbet började 9.30 imorse. Hade panik och ville dö för att jag var 5 min sen. Men det lugnade ned sig eftersom ingen annan dykt upp vid 10.15 snåret.. Då kom däremot en ny triainee, så vi bestämde oss för att kila till den andra butiken i Stable Market. På väg till träffade vi som tur var Moa, en annan svensk tjej som jobbar på företaget, som sa att de andra strulat till det med nycklarna och var på väg till Hackney för att ordna till det. Så jag fann mig slutligen sittandes vid floden tillsammans med mina 2 kedjerökande arbetskamrater i 1,5 h. Men solen sken och vi hade annanasjuice så sämre mornar har man ju varit med om =) Resten av dagen förflöt ovanligt bra då jag mest fick flytta kläder från stora till lilla lagret, alltså precis samma sak som igår, och gå diverse småärenden mellan våra 2 affärer. Enda smolket i bägaren var den ½ timma chefen befann sig i affären och jag också var tvungen att vara där och hon först stod och pratade med mina arbetskamrater om hur otroligt duktig jag är och hur fort jag lär mig för att sedan vända sig till mig och skälla ut mig efter noter för att jag missat att flytta ett klädställ igår (hon sa inga möbler och dum som jag är trodde jag att klädställ räknades som möbel och inte som kontorsmateriel) och att jag stod och väntade på en kund som tydligen ville vara i fred och bestämma sig. Antingen är det så att jag dras till personlighetskluvna chefer, eller att det bara är sådanna som vill anställa mig. Eller är det så att de jobb jag söker/får alltid har personlighetskluvna chefer? Hursomhelst är jag glad att jag är såpass van att jag bara kan skita i det.
Kvällen idag har spenderats med middag med Emmy. Sedan chips, choklad och The Holiday med Em&Em.
Min sista utekväll i Uppsala ramlade jag utanför Etage (det var vinter och halt så det kan minst lika gärna bero på kombinationen klackar+is som på något annat) och fick ett sår på handen. Det var över en månad sedan men har inte riktigt velat läka utan blödde fram tills för någon vecka sedan. Men nu har såret börjat läka och med det har hemlängtan börjat lätta. Och faktiskt, imorgon är jag ledig, och mycket bättre än såhär kan man inte ha det.
Kommentarer
Trackback
